Jag är nyss hemkommen från stan, vart så himla sugen på Vivaldis sallad att jag var tvungen att åka och köpa en. Jag åkte buss i dag, fråga mig inte varför. Jag kan nästan räkna på mina två händer hur många gånger det har hänt. Well jag satt där och väntade på bussen för att åka hem igen och frös, då jag hade tagit en alldeles för tunn jacka för att jag trodde att det var varmare än vad det var då solen lyser. Bussen skulle komma om 12 minuter men jag väntade i ca 20 minuter, ja och minutrarna går segt när man sitter i kylan och väntar. När jag sitter där så är jag ensam med att vänta. Men medan tiden går så kommer det fler och fler. Då går en tant förbi och skriker till sin väninna: -Ja jag går väl och ställer mig här borta i solen eftersom att sittplatserna är upptagna! Ja det är lätt att resa på sig och erbjuda en plats när hon bara går förbi.

När bussen tillslut kommer så blir det en lång kö och jag tänker på att jag har setat där längst och väntat och blir lite bitter innuti. Men jag står snällt och väntar på min tur och när tanten kommer så släpper jag förbi henne och låter henne gå före. Då kommer det en annan tant och verkligen tränger sig förbi. Jag blir helt paff och kvinnan bakom mig tittar på mig och skakar på huvudet lika paff hon. Då börjar båda kärringarna med att ta upp plånkan och ska betala med pengar vilket inte går längre. Arga blir dom och skäller på stackars busschaffisen som inte har något att göra med det nya systemet. De muttrar och tränger sig ur bussen och jag väntar otåligt på att få komma in.

Jag tar en plats och sätter mig längst ut och har som vanligt väskan längst in. Och jag tänker, äntligen på väg hem. Då vid nästa busshållsplats kliver en annan pensionär in och börjar strula med betalningen men löste det efter vad som kändes som ett långt tag då min sallad lockade i påsen. När hon sedan blir klar stannar hon vid min plats och lägger väskan i MITT knä och säger: Jag vill sitta här. Humm hallå? Vad hände med lite hyffs? Jag makar på mig och hoppar in och jag får nästan ha hennes gång-stavar i mitt knä hela vägen hem. Chockad är jag och buss blir det nog inte på ett tag. Jag tycker det är konstigt det där med att pensionärer alltid trängs och har mest bråttom när dom egentligen nästan aldrig har tider att passa.