Jag kör en repris från förra året och visar er en del av mina teckningar som jag skapade under detta år.

Helluee!

Så i kväll är det nyår som gäller. Vi skulle ha spenderat kvällen hemma hos några vänner men eftersom att Patrik nu ligger i feber så är planen ändrad. Det blir att fira hemma hos mammi och pappi med syster som även hon är sjuk istället. Men det är lika bra för då får man mammas goda käk och så ska vi ligga i utespat vid tolvslaget. MYS! Ja för oss som är friska det vill säga.

Och oj just i detta nu kom jag på att vi fan inte har inhandlat champagne?! Helgerån eller vad? Jag lär ju hoppa in i bilen på dirren! Jag blir nu alltså en utav idioterna som åker till systembolaget på självaste nyår. Aya nöden har ingen lag.

Jag tog mig i kragen trots att jag inte är helt frisk och gav mig ner ensam på mellandagsrean då min kära sambo just nu ligger med feber här hemma.

Well jag passade då på att bocka av listan och tänkte visa er vad jag har på mig i dag.

 

 

 

 

Kom tillbaka littlebigsister♥

 

 

 

 

 

Är det här man ska skriva om sin tro på en gud? Jag är ingen religös människa alls. Det jag i stället tror på är bland annat mig själv, kärleken, drömmarna, livet i sig och självklart på vad som komma skall. Jag tror på att allt har en mening och på medmänskligheten, läran om livet och på hoppet. För det mina vänner, det kan man komma långt på!

 

Nu har det äntligen kommit in lite nytt i smyckesshopen min :-) Bland annat denna ring och örhänget. KLICKA på klicka för att komma direkt till PRJ för att se nyheterna.

 

 

 

Det här blir ett svårt val.. jag menar man har ju inte direkt bara ett ögonblick som sticker ut i livet. Men det ögonblicket som först ploppde upp var när jag var femton och vi åkte till Los Angeles där jag fick träffa min dåvarande största idol, Deidre Hall. Mer känd som Marlena Evans/Black i såpan Days of our lives eller Våra bästa år som det så fint heter här i svea. Jag fick då även träffa min andra idol Drake Hogestyn som spelar John Black, Martha Madison som spelar Belle och så Steve Blackwood som spelade Bart.

 

 

Ja som skrivet nedan så är jag sjuk. Och det vart inte bättre sömn natten som var utan tvärtom. Sämre. Den värsta tiden är på mornarna.. gud vad jag avskyr det. Jag svettas, fryser, hostar, snorar, yrar osv. Det känns verkligen som att jag går runt någon sorts låtsasvärld. Äsch jag kan inte förklara. Hemskt är det i alla fall. Jag är så sur för att det kom just nu. Jennie, sytra mi, åker ju hem till portugal på onsdag morgon! Men jag tänker se till att träffa henne i morgon även fast att jag är sjuker. Fan för att hon ska åka hem redan. Fast i och för sig så åker ju hela tjocka familjen dit i maj då hon fyller 30 om allt går som det ska. Lääängtar.

Aya nu vet ni i alla fall varför jag inte bloggar ngt. Jag orkar helt enkelt inte.

Kära läsare bilder från julafton kommer inom kort. Just nu försöker jag kurera mig då jag blev dyngförkyld på självaste juleaftonen. Tyvärr. Så nu har jag high fever! Det blev inte mycket till sömn i natt så jag hoppas på bättre sömn nu.

PUSS ♥

 

 

 

Jag vill bara önska er en riktigt fin julafton :-) ♥

 

 

 

I dag åkte jag och Jennie och fixade barren hos sissy.

 

 

 

Sötnötar.

 

 

 

Sedan åkte vi hem till mor och far och åt och hade uppesittarkväll. Mys.

 

 

 

 

 

 

 

Gos på hög nivå.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bingodags.

 

 

Även för lille Lorris :-)

Det här känns lite jobbigt att skriva bara en bästa vän då jag har flera. Egentligen är nog mina två systrar mina allra bästa vänner men eftersom att kategorin Mina syskon kommer om nån dag så skriver jag om dom då i stället.

However, den vännen som nog är min allra närmaste är Viktoria Johansson aka Torie. Vi lärde känna varandra när vi var fjorton och gick i åttan på högstadiet och har kilat stadigt sen dess ;-) Hon är en sån där vän som verkligen förstår och tar sig all tid i världen för att lyssna. Hon har varit med om väldigt mycket hemskheter i sitt liv och det är en utav sakerna som har bundit oss samman extra mycket. Vi har en enorm förståelse för saker och ting, speciellt varandra. Och vi brukar kalla oss för djupa människor, vilket vi verkligen är. Vi är så satans lika men ändå så olika.

Det spelar ingen roll om vi inte ses på ett par månader för när vi väl träffas så är allt alltid detsamma mellan oss. Vi har gjort så mycket roligt ihop min fina vän och jag. Alla våra förkakor. Speciellt dom hemma hos mina föräldrar. All mys. Midsommarfirande på sundängen, svenska filmer, Roxette, PG och ja massa mer fina minnen.

Hon är även en sån där lätt person. Vill hon rapa så bara rapar hon rakt ut och när folk kollar så är det typ som att hon tänker "I couldn't care less", hon skäms liksom inte. Och gillar hon saker som andra människor normalt sätt kanske tycker är nördigt så bryr hon sig inte ett skvatt om det. Man skulle kunna säga att hon ofta tar livet med en klackspark, en härlig en. Den sidan och MÅNGA andra sidor hos henne beundrar jag verkligen.

 

 

 

 

Jag måste bara visa hur söta dom är! Lorris blev avis på alla tröjor och linnen Jennie fick så han fick såklart en han med ;-) ♥

Jag hade så mycket att göra i går så jag glömde helt enkelt att posta Min dag i går kväll. Så den kommer nu i stället. Det blir alltså gårdagens dag i dag i stället :-P

Alltså - I går kom sissy och hennes son hit. Vi bakade peppisar och lagade middag. Det blev tacos på Jennies begäran. Mina fina vän Torie kom också förbi. Vi bytte julisar och mös en snabbis. Sen vart det så klart massa skratt till hollywoodfruar och pensionärsjävlar.


Här får ni dagen i några bilder:

Sen vart det peppisbak.

 

 

Jag skulle försöka göra dom fina med egengjord kristyr men den stelnade ju fan aldrig.

 

Julemyyyys.

Ja ni ser ju garneringen, haha.

 

Sen vart det suss-dags och lille blev Lou sjuk :-(

 

 

 

Det var den dagen :-)

 

I går åkte jag och Pat till arlanda för att picka upp min sissy och hennes son. Ääääntligen!

 

 

 

"Dää eee ho ju, men vart ska jag ringa nånstans?" Ett internskämt. Heeela vägen hem gick hennes mun i ett. Så mycket catching up to do efter tre månader.

 

 

Mosters lille mupp var glad över att äntligen vara framme.

 

 

 

Men somnade lika fort ;-)

 

 

Fina fina sis garvade läppen av sig när jag påminde henne om en rolig händelse när vi var i portugal hos henne i somras.

 

 

 

Sen vart det middag, ännu mer catching up och så finalen i robinson. Lorris och hans morfar spelade dock wii hela kvällen tillsammans.

 

 

Kärlek är allt. Utan kärlek vore jag förlorad. Det finns olika sorts kärlekar, till exempel den man känner för sina föräldrar, syskon, kompisar, släktingar, husdjur, barn eller man. Men den bästa kärleken för mig är den jag hyser för min sambo. Den kärleken jag känner för honom visste jag innan aldrig att man kunde känna. Den är obeskrivlig. Jag hoppas verkligen att alla för uppleva den en dag. Känna hur det känns att verkligen älska någon så villkorslöst mycket.

Det finns inget finare än kärleken ♥

Oj jag glömde helt bort kategorin Det här åt jag idag, i går. Men egentligen, hur kul är den? Haha. Ska man ta kort på det man äter då och visa eller? Intressant liksom. Vi får se om jag hinner göra det i dag men det kan nog bli svårt då vi ska åka och plocka upp min syster Jennie och hennes son på arlanda snart. Efter det ska vi hem till mamma och pappa på middag osv. Så då kanske jag kan ta kort på maten då da. HAHA. Annars kommer Vad är kärlek i morgon i stället.

 

Jag och Jennie i somras.

Oj här skulle jag kunna skriva hur långt som helst. Mina föräldrar är verkligen dom bästa som finns. Dem finns alltid där och har alltid gjort. Dom sätter alltid barnen i första hand och gör allt för oss. I vad man än tar sig an så är dom där och stöttar. Men hmm jag ska försöka förklara dom var för sig :-)

Pappa - Han har alltid varit den lugna när jag har haft det som värst. Alltid den tålmodige och förstående. Väldigt trygg. Och även fast han alltid har det så stressigt så stannar han alltid upp så fort det är något med hans familj och försöker hjälpa. Han har alltid varit väldigt givmild och unnar oftast sina barn mer saker än vad han unnar sig själv. Men han har också varit väldigt givmild när det gäller kärlek. Utåt sätt kan han säkert verka hård men egentligen är han världens snällaste, speciellt mot hans familj. Han har ett hjärta av det klaraste guld ♥


Mamma - Hon är helt klart en glädjespridare. Så vill man ha uppmuntran så är det henne man ska vara med. Mina vänner har alltid gillat henne då hon är väldigt enkel och omedvetet rolig. Hon är näst intill alltid glad. Det är inte ofta man ser henne sur. Hon kan även vara lite snurrig men med en otrolig charm. Även hon har alltid ställt upp för oss barn. Varje dag i två-tre år sjussade hon mig fram och tillbaka från skolan så att jag skulle slippa byta bussar och ha mig, bara det säger väl allt? Hon är liksom pappa också väldigt givmild och unnar nog också oss barn mer än vad hon unnar sig själv. Så fort det är något så ringer jag mamma. Hon försöker alltid att se det bästa i alla människor. Även mammi har ett hjärta av det klaraste guld ♥

 

 

 

Jag trodde när jag var mindre att han hette Daniel och jag blev "kär" i honom på min absolut första skoldag när jag var sju år. Jag har gamla dagböcker där det står hur "kär" jag var i honom och om jag skulle fråga chans. Sen tog jag äntligen mod att fråga honom i femman. Och svaret vart ja. Sen vi var ihop i 1 år tror jag. Det tog slut dels för att jag bytte skola och dels för att jag tröttnade på honom som dom flesta i den åldern nog gör efter ett tag.


I dag vet jag bättre. Det kanske låter som en klyscha men faktiskt så är min nuvarande pojkvän/sambo Patrik den enda som jag verkligen varit/är riktigt kär i. Den kärleken som jag känner för honom är helt obeskrivlig. Vi är liksom gjorda för varandra och INGET skulle kunna komma emellan oss. Vi har liksom växt ihop dom här 3 åren. Han är min själsfrände, han äger hela mitt hjärta och jag skulle allvarligt talat kunna dö för honom, för utan han är jag förlorad. Och i dag vet jag inte hur jag har kunnat leva utan honom innan, det känns liksom som att det har varit vi två för alltid. Han är den absolut finaste människan jag någonsin träffat i mitt liv och att jag har haft den turen att få honom är helt ofattbart för mig än i dag.

 

Ja vem är nu Emma Damm?

Jag är 22 år och bor i västerås med min sambo Patrik och vovvsing Hugo. Jag pluggade media på gymnasiet och älskade mina två sista år av gymnasiet. Jag har nog ganska lätt för att lära. Ett ord som är ganska mycket jag är kreativitet skulle jag tro. Jag älskar att rita, göra smycken, scrapbooka och det mesta inom hantverk. Ja, inte att sticka dock.

Jag har haft en underbar uppväxt men samtidigt gått igenom en hel del skit på vägen. Så jag har testat på både den goda och onda sidan av livet kan man säga, i detta fallet skriva. Jag har svårt för förändringar i livet och vill alltid ha en trygghet. Jag skulle inte överleva om jag inte hade mina föräldrar, min sambo och mina syskon.

Jag älskar att resa. Helst med min älskling så klart. Och så älskar jag som dom flesta tjejer mode och kläder.

Bland det värsta jag vet är havet, hajar, dålig hygien, badhus och blöta saker och hårstrån. OCH att gå ut från duschen eftersom att jag är så sjukt frysen av mig, haha.


Mer än så tänker jag inte skriva, istället får ni följa mina trettio dagar!

Här är en lista som jag tänkte bocka av dom kommande trettio dagarna. Vi får se om jag klarar av det. I'll try anyway :-)


Dag 1 – Presentera mig själv.
Dag 2 – Min första kärlek.
Dag 3 – Mina föräldrar.
Dag 4 – Det här åt jag idag.
Dag 5 – Vad är kärlek.
Dag 6 – Min dag.
Dag 7 – Min bästa vän.
Dag 8 – Ett ögonblick.
Dag 9 – Min tro.
Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
Dag 11 – Mina syskon.
Dag 12 – I min handväska.
Dag 13 – Den här veckan.
Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
Dag 15 – Mina drömmar.
Dag 16 – Min första kyss.
Dag 17 – Mitt favoritminne.
Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
Dag 19 – Detta ångrar jag.
Dag 20 – Den här månaden.
Dag 21 – Ett annat ögonblick.
Dag 22 – Det här upprör mig.
Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
Dag 24 – Det här får mig att gråta.
Dag 25 – En första.
Dag 26 – Mina rädslor.
Dag 27 – Min favoritplats.
Dag 28 – Det här saknar jag.
Dag 29 – Mina ambitioner.
Dag 30 – Ett sista ögonblick.

I dag orkar jag fasiken inte blogga. Men jag lägger upp tre pics från mina brorsdöttrars lucia som jag var på i morse.

 

 

Oj det har inte blivit mycket till bloggande dem senaste dagarna. Igår vart vi i alla fall bjudna på kinesiskbuffemiddag av Patriks föräldrar. Det var mysigt trevligt och gott :-) Det är inte ofta vi träffar dom på vintern då dom bor i Katrineholm.

Snart ska jag åka hem till svägerskan och baka massr utav julgodis till julafton. Fast jag tror nog att vi kommer att tjuva lite under tiden, annars försvinner ju charmen liksom. MUMS!

Well det kommer säkert bilder av bakandet senare.

 

 

Snyggaste Citty i smycken från PRJ :-)

Jisses ni kan inte förstå hur många smycken som jag har stansat i dag! Jag har till och med ont i ryggen. MEN kul är det :-)

Det var allt jag ville skriva just nu, en liten update sådär :-) Nu ska jag fortsätta med mitt hamrande.

Hellue.

Här sitter jag och håller på att frysa ihjäl. Det är inte kallt egentligen men jag är en frysen flicka. Det roliga är att Pat är tvärtom så när jag fryser svettas han. A perfect match, haha. Han säger att det har att göra med om man är vältränad och har mycket muskler så svettas man mer. Han tränar 9 gånger i veckan och jag 0 gånger i veckan så jag får tro honom.

Annars så tänkte jag berätta en kul grej, jag och mitt smyckesmärke PRJ kommer att vara med som julklappstips i en tidning nästa onsdag. Ingen lokal tidning denna gång. Suuuperkuuuligt. Jag skriver på onsdag vilken tidning det är så kan ni ju kika om ni vill :-) Men innan dess så kan ni ju gå in och shoppa där. Julklappar till era nära och kära eller till er själva kankse? :-)

 

 

Nu är vi hemkomna från en lördagsmiddag hemma hos mami och papi. Sen åkte vi pulka i deras backe på tomten. Så jävla kul alltså. Det är nog 10 år sedan jag åkte sist. Och jag kan ju säga er att det är en jäkla bra träning att dra upp ungar för en backe 50 ggr typ :-P Såå mysigt och kul var det.

Jag rensade mitt sminkskåp i går och tänkte då att jag kunde visa er vad jag har i skåpet. Inte allt men vissa saker i ala fall :-)

OK vi börjar med favoriten, nämligen nagellack. Alla som känner mig vet att jag aldrig skulle gå ut utan nagellack. Det har jag ALLTID haft sedan 8:an minst. Man skulle kunna tro att mina naglar inte mår bra av detta och att dom är alldeles gula, som dom blir om man inte luftar dom i bland, men mina har aldrig blivit det. Tur nog :-) Favvofärgerna är svart och röd. Många är dom och många fler ska det bli :-)

Ps. Depend är favvomärket, billigast och sitter bäst. Om någon vet så borde jag veta ;-)

Satt nyss och ritade på en ny teckning.. vart bara skit så jag rev sönder den och kastade den i papperskorgen. Jag blir så förbannad när det blir så. Vissa dagar får man inte en linje rätt. Då är det bara att lägga i från sig papperet och pennan. Vilket suger eftersom att man egentligen vill rita för en gång skull. Sen är det så tråkigt för MÅNGA av er har verkligen tjatat på mig om att börja rita igen och sen när jag väl gör det så är det knappt några som ger någon respons alls. Tråkigt som sagt.

Nee nu lämnar vi det. Gud jag känner verkligen för att shoppa, det bara kliar i fingrarna. Det var ett tag sedan. Och nu menar jag inte shoppa som i julklappsshoppa utan shoppa till moiself. Jag tror att jag tar en sväng på stan senare ;-)

Annars längtar jag till i morgon för då blir det äntligen festligheter med MIN Torie. Min fina fina vän som alltid finns där och som alltid förstår. Jag förstår henne och hon förstår liksom mig. Hon är djup och jag är djup a perfect match made in heaven liksom ♥