Julen 2013.

 
 
På morgonen fick Céline öppna hälften av våra paket till henne. Och Patrik och jag bytte så klart våra också :-)
 
 
 
4 ynka paket under granen var ej till Célines men just dom fyra skulle hon ha ;-)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hugo fick så klart också paket. Vet inte om han blev besviken på innehållet eller om han vart trött efter paketöppnandet? Hehe
 
 
 
 
 
Nya hammarbänken gillades.
 
 
 
Patriks ena paket var störst i år.
 
 
 
Ombytt och fin inför jultomten hemma hos mormor och morfar. På klänningen står det "My first christmas 2013"
 
 
 
 
 
 
 
Älskade flicka vad mamma älskar dig ♥
 
 
 
 
Kusinerna Amelia och Alina kom också så klart.
 
 
 
Julstök inför middagen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jultomten kom även till vårat hus. Mysig julafton var det. På kvällen spelade vi spel och mös till Tomten är far till alla barnen. Sedan sov vi över hemma hos mamma och pappa. Det enda, eller DEN enda som saknades var min syster Malin som nu bor i Australien. Hon var dock med och öppnade julklappar via skypen men det blir ju inte riktigt samma sak. Saknade min spelkamrat på kvällen speciellt, vi brukar alltid vinna hon och jag. Perfect team ;-)

Céline - 11 månader.

 
Jaha 11:e gången som jag skriver denna månadsupdate då. Helt sjukt. Verkligen bara helt sjukt att det på riktigt är en månad kvar tills Céline blir 1 helt år. Nu står hon helt själv kortare stunder. Ca 5-6 sekunder. Hon går nu med hjälp av en hand också. Ganska stadig börjar hon bli alltså. För ca 3 veckor sedan flög hon för första gången och det gick superb. Vi var i Kanarieöna. Dock så blev lillsnorpan magsjuk men bara för någon dag som tur var. När vi var utomlands i värmen så fick hon även smaka sin första glass. Fast det tyckte hon inget vidare om och gjorde miner och spottade ut. Jag gissar att det var det kalla som var konstigt.

Jag upplever att hon har blivit mer gosig på senare tid. Hon kommer ganska ofta och lägger huvudet i knäet på oss om vi tex sitter i soffan. Men inte för länge för då kan hon ju missa något annat. Hon har en väldigt stark vilja. Och då menar jag STARK. Inte så konstigt kanske med två föräldrar med en väldig stark vilja. Att ta en leksak från henne just nu är det inte ens tal om. Inte enligt henne i alla fall. Då säger hon bara "nenenenenene" eller skriker.

Hon har äver börjat härma endel. Som när man tar hennes leksakshammare och slår på hennes hammarbänk så försöker hon göra detsamma. Just det hon har ju firat sin första jul också! Dagen innan 11 månadersdagen. Hon fick massor utav fina julklappar. Inte överdrivet med julklappar men rätt lagom i denna ålder. Hon tyckte ju mest pappret och snöret var roligt på paketet. Tomten tyckte hon var helt okej - tills han började prata med henne och var 10 centimeter ifrån, då började hon gråta. Pluttsnuttan ♥

Julkort 2013.

 
 
 
 
 
 
 
Här har ni årets julkort med våran lilla prinsessa på såklart. Det blev lite extra allt på årets julkort känner jag. Så pass extra att vi var tvugna att betala 12 kronor per frimärke på varje kort. Jag tog i lite väl mycket denna gång kanske kan jag känna nu så här efteråt. Men det är ju så kuuuul! Det går ju an när man gör 2-3 stycken men när man skickar 13 stycken som vi gjorde så blir det lite väl mycket pengar som går åt. Skulle jag räkna ut ett pris per kort om man räknar ihop allt material för dessa plus frakt så är det minst 120:- per kort. Nästa år blir det bara julkort till dom som skickar till oss i år. Alltså.. förra året skickade vi 15 julkort (I år skickade jag bland annat inte till dom som inte ens hade vett nog att tacka för julkortet förra året) och fick 4 julkort.. haha. Är det så få som gillar att skicka julkort fortfarande? Så synd tycker jag. Man blir ju så jävla glad när man får ett i brevlådan :-) Då menar jag inte att alla behöver lägga ner så mycket tid som jag på julkort, ett färdigköpt går bra. Det är just det att man skrivit dit en adress, namn och skickat det till någon som är grejen tycker jag.

Arguineguin 2013.

 
Exhalterad tjej på väg till GC.
 
 
 
Vi lekte i Elsa Beskows sagovärld i 2 timmar typ medan vi väntade på att få stiga på planet.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Framme på hotellet.
 
 
 
 
 
 
 
 
Baddags :-)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Första gången Céline fick smaka på glass i livet..
 
 
 
Och så här "gott" var det.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lollo och Céline.
 
 
 
 
På vägen hem hade vi turen att få ett eget säte till lillan och som hon njöt ;-)
 
 
Resan var både ris och ros. Rosig med tanke på att vi har fått varit tillsammans alla tre 24/7 i en hel vecka, ingen fotboll eller jobb som kommit emellan. Och ännu mer rosig för hur underbar lillskruttan har varit. Jag vet att alla typ säger att det är lätt att resa med barn men jag har alltid tänkt "så säger dom bara för att man inte ska bli orolig". MEN det stämde ju verkligen. Fast jag tror tyvärr inte det gäller alla för det var många småbarn som tex skrek genom halva flygresorna och som inte alls ville sitta stilla när föräldrarna skulle äta på restaurang. Jag vet inte om vi har fått en ovanligt nöjd liten tjej eller vad det är, väldigt tacksam är jag/vi i alla fall! Riset får resan pga att jag och Céline vart magsjuka i två dagar. Och för att dom två sista dagarna så blåste det storm så man knappt kunde vara ute. Så vi fick ju alltså bara två dagar i solen.. så det var ju lite sådär. Vi åkte vita och kom hem vita kan man säga, haha. Det hade i alla fall inte funkat sola med en sån liten en.. så pass "nöjd" är hon ju inte så att hon redan roar sig själv en halv dag medan mamma och pappa kan sola, mohaha. 

Packning & Trasig mobil.

I natt drar vi till soliga Gran canaria. Att packa inför en resa med en tiomånaders är fasiken inte det enklaste. I alla fall inte med Céline som är superkänslig med mat så vi måste ta med burkmat för 8 dagar. (ja det är det enda som duger för fröken, och då inte vilka barnmatsburkar som helst heller ska jag passa på att tillägga) Ja så då blir det blir ju en ca 16 burkar att ta med då. Heavy heavy med tanke på att hon inte får ha ett eget bagage med. MEN! så kom vi på den briljanta idén att köpa denna resväska till Bugaboon. Så vi kan ta med Buggan, vilket vi för det första är skitglada över eftersom att resvagnen inte går att vända på åt vårat håll och vi vill ha henne åt vårat håll. Än är hon ju lite för liten för att sitta framåt. Speciellt nu när vi är på en helt annan plats då kan det bli lite väl mycket nya intryck. Och dessutom så kunde vi packa med det mesta av maten i vagnväskan. Tydligen väger dom inte den väskan. Vi tryckte även ned lite blöjor i väskan. Nu tror jag i alla fall att jag har koll på alla Célines tusen prylar. Däremot har jag nog glömt hälften till mig själv. Men vad gör väl det? Åt en själv kan man ju nästan alltid fixa saker på plats.
 
Jo justja något typiskt hände i dag när jag äntligen skulle hämta ut ett paket. Jag tappar iphonen rakt ner i stengolvet när jag står i kön på posten.. vad händer? Jo hela skärmen är pajj. Går inte att göra något alls. Som tur var så kom i alla fall Patrik ihåg numret så vi fick ut paketet. Men problemet med min skärm kvarstår ju. Ska åka till 3 snart och kolla om jag får en lånemobil eller något. Tur att man har försäkring i alla fall. Kanske är det bara bra att man utnyttjar den med tanke på hur mycket man betalar för den hela tiden. Höhö.
 
 
Därav blir det inga nya bilder utan ni får istället ta del av dessa bilder nedan från 10 månadersfotograferingen.