Trots detta konstiga väder som har vart i dag (hagel och, spöregn varvat med solsken) så tog vi oss till en riktigt stor lekpark här i området för att träffa Liam och hans mamma Linda. Liam är bara någon dag yngre än Céline och vi lärde känna varandra via mammagruppen som vi började i när kidsen bara vara några få månader. Så det är superkul att vi fortfarande ses ibland och låter dom få leka. Och även att jag får prata av mig massa mammasnack med Liams mamma Linda. Det är så gulligt och se hur dom förändras hela tiden. I samspelet mellan varandra. Hur Céline nu följer efter Liam och hur dom sätter sig bredvid varandra och leker. När vi gick hem kom dock världens regn/hagelskur (det framkommer INTE på sista bilden). Trodde fasiken att vi skulle regna bort. Trots paraply så vart både byxorna och skorna mina dygnsura. Céline hade det ju dock riktigt bra där under regnskyddet hon..

Lilla skruttan vaknade i natt och var skållhet. Man kunde ju inte ens ligga bredvid henne utan att svettas halvt ihjäl. Tog tempen och den visade 40 grader! Första gången i hennes liv som hon har sån hög feber. Inga som helst andra symptom har hon heller så vi tror att det kan vara tredagarsfebern då hon inte haft den innan. Det är så jobbigt att inte veta hundra vad det är liksom. Nåväl det visar sig inom två och ett halvt dygn antar jag.. 

 

 

 

 

Sommarens semester håller på att planeras. Dom två sista veckorna i juli är vi lediga. Det blir inget utomlands för oss i år. Jag tycker att det är så mycket mysigare att semestra i vårat fina sommarsverige när man har barn. På vintern däremot åker jag gärna utomlands en vecka eller två. Det som är bestämt nu är att jag och Patrik ska åka till Sthlm i tre dagar ensamma först. Céline får vara hemma hos sin bästa mormor och morfar ♥ Sen efter det åker vi alla tre till gävle i tre dagar och hänger i Furuviksparken. Jag har hört att den ska vara bra för lite mindre barn? Någon med erfarenheter? Åhh jag längtar verkligen till semestern!

 

I dag var vi för övrigt på Célines blivande förskola. Vi fick lite info om inskolningen som kommer att starta 7:e augusti. Här har ni en morsa med blandade känslor inför det kan jag lova. Men så är det väl för alla föräldrar antar jag.. och det är nog bara bra. Annars har vi hängt i lekparken som i stort sett alla andra dagar ;-)

 

 

 

 

Nej ju jäklar får det vara nog med denna bloggtorka! Vafasen är det sedan sist jag skrev? 3 månader? Måste vara det längsta uppehållet hitills. Ändå är det just nu jag borde ha som mest att blogga om ju egentligen. Men samtidigt får jag ingen ro att lägga in bilder och skriva texter och sånt tidskrävande när dottern är vaken (hon sover bara 1h om dagen numer). Det är lite konstigt när man kommer tillbaka så här efter ett sånt pass långt uppehåll.. man vet inte vart man ska börja... eller vart man egentligen slutade? Ska man catcha up er om vad som har hänt under dessa tre månader? Det skulle ta för lång tid. Eller bara fortsätta som om ingenting har hänt? Kommer jag ens tycka att det är kul och fortsätta blogga? Ja man får väl se. Men alltså att några få av er fortfarande klickar in här trots detta långa uppehåll är ju beundransvärt.

 

Det har ju hänt en hel del sen sist som sagt. Grejen är den att jag vet inte hur privat jag vill vara i bloggen. Sådant har blivit mer viktigt för mig sedan jag fick barn. Att värna om vårat privatliv. Personlig men inte privat? Men vart ligger den gränsen då? Det värsta jag vet är folk som snokar och det var lite utav den anledningen som jag tröttnade på att blogga där i mars om jag ska vara helt ärlig. Det känns väldigt konstigt när folk som inte föredrar att umgås med oss på fritiden ändå kan läsa om vad vi gör liksom. Haha. Men samtidigt bloggar jag till största delen för mig själv. Det är ju guld värt att kunna kolla tillbaka i arkivet. För ja man glömmer ju så himla fort. Arkivet är mitt facit av livet liksom. Jag vet att jag har förbannat mig själv efteråt då jag var gravid och bloggade i princip 1 gång i månaden. Jag har ofta tänkt att det hade varit superkul att kunna få läsa om den tiden mer. Det är ju ganska stort att vara gravid. Men men jag förstår också.. jag spydde ju nästa halva gravven liksom, hur kul är det att skriva och läsa om.

 

Hur som! Här får ni några bilder i alla fall från den ickebloggande tiden, mest på Céline såklart.. och sen efter det blir det nog att jag bara kör på från här och nu liksom. Så nu får Ni gärna lämna en välkommen tillbaka kommentar eller något, så att jag blir peppad på att fortsätta blogga ;-)