Varning för ett lååångt inlägg.
Förrutom min kärlek till min älskade Patrik så har jag en kärlek till här i livet och det är till Lars Winnerbäck. Han är abolut inte min stil utseendemässigt. Men han har det där andra, han har något.. Det är väldigt svårt att förklara och det låter kanske sjukt men när jag hör hans musik så får jag som ett lugn inom mig. Hans texter och musik tilltalar mig så sjukt mycket. Allt bara klaffar! Vissa av låtarna ger mig ett sånt där riktigt pirr i magen och tusentals av flashbacks. Speciellt från tiden då jag och Patrik började träffa varandra för 2 år och 3 månader sen, ni vet när man var så där riktigt kär och livet inte kunde annat än att leka. Missförstå mig inte, jag är fortfarande väldigt förälskad i min Putte-fnutte men ingen kan ju påstå att det inte är lite speciellt i början av ens förhållande.
Det sjuka med dessa flashback är att jag ser olika scener just från början av vår tid tillsammans. Och scenen jag ser beror helt på vilken låt jag lyssnar på. Jag kan ta ett exempel, det första är från när vi åkte till Patriks familj för första gången i Katrineholm, där är det en liten snutt av låten En tätort på en slätt: "Gå till huset med balkong, Där järnvägsbommen ringer" som får mig att tänka på när vi satt där i bilen och jag var så kär och lycklig men samtidigt så otroligt nervös över att träffa hela hans familj och släkt. Ett annat exempel är från låten Faller, med stycket "Den här stan är klädd i kejsarens nya kläder" Då tänker jag på när jag, Patrik och hans mamma åkte till Vingåker outlet tillsammans. Jag ser en scen framför mig då Patrik sitter fram i bilen och han bär sina favoritjeans och en röd tight Tiger-t-shirt och hans hår är utsläppt. Jag bara tittade på honom och var alldeles lycklig över att han var min.
Alltså det sjuka med det här är att när jag lyssnar på dessa stycken nu så här efteråt så känner jag verkligen exakt samma känslor som då, fast bara för några sekunder. Dom sekundrarna som styckena spelas upp.
Lasse är djup. Och jag är djup. Det är det som är det speciella med både HAN och hans låtar, dom är djupa och har en mening. Jag älskar djuphet, det facinerar mig.
Bild tagen av mig.
Ner faller löven
och bladen blir mull
Jag kanske åker till Island
Jag kanske super mig full
Jag är för fattig för London
Jag är för tyst för LA
Det finns en anda i Dublin
men den är skadlig för mig
Åh han är så bra (:
Allt bra med konstnären idag ? ;D
Lars Winnerbäck är bara bäst! <3
Men guuuud va sjukt, det skulle kunna vara jag som skrivit det där, jag älskar winnerbäck o hade en period när jag lyssnade på honom dygnet runt, och jag hade precis träffan min pojkvän då, han bodde i arvika o jag i örebro, o jag lyssnade på winnerbäck när jag satt på bussen till honom varje gång, jag får oxå speciella minnen när jag hör olika låtar, det är helt sjukt, men underbart :D man blir ju så glaaad :D:D
Kunde inte sagt det bättre ! den mannen kan sätta ord på precis allt.. så djupt och så galet underbart! <3 han är äkta! <3 vart ska du på konsert till sommaren då? :)
Shit...Ja förstår precis vad du menar med den texten..jag bara ÄLSKAR winnerbäck själv...och jag blir helt avslapnad av att lyssna på han :D
Alla pratar om herr Winnerbäck. Har aldrig lyssnat på honom eftersom bara namnet påminner om andra gamla nära vänners ofta väldigt tragiska liv (och tonår). Men känner att jag en gång för alla borde kolla upp killen på spotify. En knuff tack (?) vare dig. :)
Ha en toppendag!
Självklart =)
Haft en bra fredag?
Detsamma! :)
Nja, är försyld och har feber så det är inget vidare.... "/
Vad ska du göra i helgen då ? :D
